18 oktober 2012
uj uj så dålig jag har varit på att uppdatera
..säger som många andra kanske skulle lägga av med det här ettag men samtidigt kan det vara skönt att få skriva av sig lite ibland och friska upp minnet av vad man har gjort.
Just nu är det mycket valpbus hemma eftersom vi hämtade hem
en lite kille från Helene och David Björkman i början på oktober. Barecho Keep
Going ”Texas” kommer bo hos oss på foder och det ska bli såå kul att komma ut
på lite utställningar igen och den här gången med en liten kille. Tack för
förtroendet Helene och David! Texas är
ur Miranda och Baros kullen och jag har varit så förtjust i Miranda sen länge
och Baros är en mycket tjusig kille. Ska bli spännande att se vad det kan bli
av denna lilla parvel med sylvassa tänder… som han gärna sätter i allt och alla
J Han är också ganska
högljudd när han försöker få igång de andra och leka med mindre bra framgång.
Han kommer kanske sluta skälla på åtminstone Pytte, för jösses så sur hon blir
när han skäller på henne J
då nyrpar hon nosen ordentligt och kan jaga iväg honom flera meter. De andra
vänder bara rumpan åt honom när han skäller. Vi peppar honom i allt bärande för
han har kommit igång bra med att bära leksaker och foppa tofflor J det ska introduceras
dummies, vilt och allt möjligt som går bra att bära.
Planeringen pågår också fullt för den kommande valpkullen.
”Vilja” Lilla Blidkullas Bougainvillea ska ju paras vid nästa löp som
förhoppningsvis infaller i månadsskiftet november/december. Vi ska ner till
Skåne för att titta på en hane på lördag och hoppas verkligen på att det ser ok
ut. Vi har redan tidigare kikat på en annan så nu blir det till att ta ett
beslut snart så det kommer ut info på hemsidan och att hanen ska hinna lysas
innan parning. Håll tummarna på lördag alltså!
Sen måste jag få gnälla lite över min skada. Det började i
september att kännas ganska ok i bäckenet. Började kunna gå ordentligt från
tåget och till jobbet tills jag en dag fick ont på höger sida i muskelfästena
på stora lårmuskeln (tror jag) och muskelfästen som fäster i
höftkammen…grrrr…något frustrerande. Dessutom är det så fruktansvärt
påfrestande både fysiskt och framförallt psykiskt att ha gått upp alla 7 kg jag
med stor möda lyckades gå ner innan juni. Det känns så j-a hopplöst att allt
jobb jag lade ner är bortkastat L
det är så frustrerande att veta att jag för att kunna gå ner och hålla vikten
måste träna minst 5 dagar i veckan med nästan en timme per gång samt äta
väldigt strikt och lite. Hur ska man göra när inte kroppen håller för så mycket
motion? Det räcker inte med promenader utan det måste vara mycket hårdare för
att det ska ge någon effekt. Ska försöka köpa mig ett årskort till simhallen så
man kan köra styrka+simning några dagar i veckan men då kommer nästa fråga hur
f-n ska jag få tiden att räcka till??? Dygnet har bara 24 timmar vad jag vet.
Finns det någon som har tips på riktigt god smalmat som man inte behöver vara hungrig på så tages dessa tips emot med glädje! Jag äter gärna mot GI och LCHF hållet då jag känner att jag mår bättre på det än på kolhydratrik mat. Men LCHF är ju inte så energisnålt som jag kanske skulle behöva.
Finns det någon som har tips på riktigt god smalmat som man inte behöver vara hungrig på så tages dessa tips emot med glädje! Jag äter gärna mot GI och LCHF hållet då jag känner att jag mår bättre på det än på kolhydratrik mat. Men LCHF är ju inte så energisnålt som jag kanske skulle behöva.
Nä nu får det vara färdig gnällt för den här gången.
Ha en bra kväll alla vänner och var rädda om varandra ♥
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)